Sommarfest

Om konserten med sånger av Lina Sandell

Möda, vila och behag. Är det då inte en blandning av dessa tre ingredienser som de flesta människor tilldelas under livsvandringen? Visst varierar fördelningen från person till person, men alla beståndsdelar finns nog alltid där. Så var det också för en av 1800-talets mest älskade svenskspråkiga författare.

Lina Sandell föddes den 3 oktober 1832 i småländska Fröderyd. Barndomen, liksom livet i stort, präglades av kroppslig svaghet. Ofta var lilla Lina sängliggande och hon kände därför en stark längtan ut till friheten utanför sovrumsfönstret. Denna längtan började tidigt mynna ut i naturnära dikter, och med tiden kom hon att skriva mer och mer.

Men om Linas kropp var svag, var tanken desto skarpare. Eftersom hon inte hade krafter för att gå i vanlig skola undervisades hon av sin far Jonas Sandell, som tjänstgjorde som kyrkoherde i Fröderyd. Pappa Jonas fick med tiden stor hjälp av sin unga ”handsekreterare med den snabba tanken och lätta pennan ”, som han skrev i en dagboksanteckning. Prästgården i Fröderyd utgjorde bygdens kulturella och andliga högborg och man kan bara ana hur den kunskapstörstande Lina njöt av att vistas i denna miljö.

Konfirmandtiden var betydelsefull för Lina Sandell. Dikterna, som tidigare mest behandlat skapelsens under, riktades alltmer in på frälsningen i Jesus och längtan till himlen. Dessa teman förblev starka kännetecken för Linas författarskap under resten av livet.

Vid 29 års ålder – efter att ha upplevt sin älskade fars drunkningsolycka på sjön Vättern – var Lina tvungen att hitta ett sammanhang för att kunna försörja sig och låta den kreativa ådran få utflöde. Hon anställdes som redaktör vid Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens expedition i Stockholm och kom under de följande dryga fyrtio åren att med sällan skådad uthållighet ägna sig åt en mängd olika förlagsrelaterade uppgifter. Mot slutet av sitt liv skrev hon, förståeligt nog, i ett brev till en medarbetare: ”Jag är så förströdd, så trött och så utskriven!”

Lina Sandell dog den 27 juli 1903, och till hennes begravning samlades tusentals människor. Lina var – och är fortfarande – älskad av många.

Vi hoppas att sångerna som framförs ska vara dig till glädje på din vandring genom livet – var sig den just nu präglas av möda, vila eller behag. Och att de framför allt ska påminna dig om frälsaren Jesus och det himmelska hopp som finns i honom.

Lina, David, Jonathan & Mathias

För att se och lyssna till ett smakprov, klicka här.